kallad skön konst föregick den vetenskapliga bildningen, och från hvilken tid poeterna skildrat kraftfulla hjältar och berättat om jättelika generationer, som vågade och uthärdade mer än närvarande folkslag; den nya filosofien återförer till forntidens anda, och ynglingen tror, att den smaklösa formen af förfäders klädesätt och vårdslöshet om utseendet eller rättare en positivt sökt sluskighet i det yttre vittnar om kraft och duglighet till hårda värf. Sådan synes nu de tyska studenternas stämning vara. Det allmänna politiska tummel, som i några år skakat Europa, som förstört och upprättat universiteter i Tyskland och som slutligen behöfde äfven studenternas armar for att dämpas, har födt en tillika politisk anda, som bemäktigat sig studenternas sinnen och som på deras studier har ett menligt inflytande. Hopar af studenter återkomma från arméerna, där deras spända inbillning smickrat deras personliga fåfänga med föreställningen om det bidrag de gjort till Europas befrielse, ehuru blott från en enda äregirig människa, finna nu boken af för litet intresse, och hågen, vand att leka på stora föremål, skapar sig nya, där de ej finnas. De hafva nu fått ett gemensamt, stort och ädelt syftemål, men som sökt af studenter skall antingen aldrig vinnas eller, innan det vinnes, frambringa oerhördt rysliga scener. England och Frankrike njuta en konstitutionell frihet. Preussen har sviktat emellan dess antagande och dess uteslutande och har synts böja sig till det senare. I många små stater har en obetydlig förste mer makt öfver hvarje individ än de mäktiga konungarne i England och Frankrike; i Baden, Württemberg och alla ännu smärre stater är den närande medborgaren tryckt af öfverdrifna skatter för att hålla ett hof och en ämbetsmannastat, som vore tillräcklig ät ett tjugu gånger folkrikare land. Bonden försmaktar, och borgarne flykta åt Amerika i hopp om bättre utkomst. Af allt detta har nu uppstått i de vapenvanda ynglingarnes sinne idéen om Tysklands förening till ett enda, fritt, konstitutionsenligt regeradt land. Idéen är
Sida:Berzelius Reseanteckningar 1903.djvu/325
Den här sidan har korrekturlästs
309
3 AUGUSTI.