Den 7 augusti. Vi gjorde med Gmelin på morgonen en promenad långs åt den lilla (loden, som går förbi Wildbad. Den har på båda sidor med träd planterade spatsergångar och här och där broar, af hvilka de förenas. På båda sidor om den smala dalen uppresa sig schweiziskt höga och med skog beväxta berg, och man har här och där gjort små promenader på bergsfoten med täta hvilostallen. Fruarna Gmelin kommo oss till möte på återvägen och förde oss till konungsbyggningen, så kallad, därföre att den är af konungen uppbyggd for dess och dess familjs bruk. Den är dock nu till förmån för badet upplåten mot hyra. Här är en ganska stor salong, där badgästerna samlas under elakt väder; man promenerar här, spelar biljard, fortuna o. s. v. Från salongen gingo vi att bese baden. De utgöras af åtskilliga källor eller egentligen stora, 1 ½ aln djupa brunnar, där starka källådror framspruta ett 45° varmt vatten. De äro öfverbyggda med egna hus. En stor del af hvarje brunn utgör ett gemensamt bad, där många personer, 20, 30 och flere, om så behöfdes, bekvämligen kunna bada på en gång. En annan del är öfverbyggd till särskilda bad, där blott en person badar. Bottnen är med konst planerad och öfverhöljd med fin sand. Vattnet håller hvarken kolsyra eller svafvelbundet väte, och Gmelin sade oss, att det är nästan så rent som regnvatten.191 Vi besågo egentligen 3 badhus. Det ena kallades Fürstenbad, ämnadt åt konungen och k. familjen; men andra få bada däri, då han ej är där, mot en 5 gånger högre afgift än för de andra baden. De andra tvenne voro inrättade på samma sätt och ägnade det ena åt herrar och det andra åt damer. Badet för de fattiga var ganska illa tillställdt. Det var en mörk bassin, i hvilken man icke kunde stå rak och hvilken man, sedan herrskaperna slutat sitt bad, fyllde med det nyttjade vattnet, som aftappades.
Efter att hafva inhämtat vår middag vid table d'hôte med Gmelinska familjen afreste vi med kemisten Gmelin
