timmar och skyndade oss strax efter maten till Operahuset att afhöra en af madame Catalani annonserad konsert. Hon hade mycket förlorat, sedan jag 1812 hörde henne i England. De högre tonerna hade fått den skarpa gumtonen, men de lägre voro ännu lika runda som fordom. Hon sjöng mot slutet några ganska svåra saker utmärkt väl. Efter konsertens slut engagerade publiken henne att sjunga God save the king, hvilket hon ej utan en viss moquerande min efterkom. Publiken deltog i körerna, ej just för att göra en kompliment åt konungen, utan därföre att vid ett annat tillfälle, då detsamma sjöngs at hjärtat, Catalanis röst hade genomträngt hela den öfriga folkstämmans, hvilket man nu ville höra än en gång; men hon älskar for mycket variationer för att alltid göra på samma sätt.
Den 16 september. Jag gjorde i sällskap med dr Mitscherlich en rund hos matematiska och fysiska instrumentmakare för att efterse, om något här funnes, som var värdt att köpas och som jag förut ej hade skaffat mig. Jag hoppades att kunna få en sats Richterska areometrar,232 men dessa göras ej mer, och jag köpte i stället sådana som nu göras, hvilka i alla hänseenden äro sämre an Richters och dessutom voro oformligt dyra. Jag åt middag hos inrikesministern baron Altenstein i sällskap med Helvig och det sällskap af lärda, som lördagsaftonen hos den sistnämnde var sammankalladt. På aftonen var jag med Helvig hos gubben Bode, som förde oss på observatorium, visade dess skatter och produkterna af hans flit, beklagade sig öfver sina knappa lönevillkor och lät oss slutligen i observatorii bästa tub betrakta Jupiter och Saturnus med deras månar.
Den 17 september. Som detta var dagen före vår afresa, fordrades att göra en mängd afskedsvisiter. Jag började att i sällskap med general Helvig besöka
