Fjerdhundraland; och att der, af gammalt, är en bytesplats för slättbygdens spanmål och Östersjö-skärgårdens fiskvaror, är förut omtaladt. Söder om ån, på f. d. allmänningen Rymningen, hade Gustaf Wasa ett läger år 152l.
Gårdar: Thorslunda, nära kyrkan, 1 mantal frälse säteri, synes ha tillhört slägterna Rosenberg och Törnhjelm på 1600-talet, sednare Silvius, Fägerstråle o. 1741, m. fl., 1825 Otter, och egdes 1849, jemte o. 3 m., hvaribland 1 m. fr. sät. och 5⁄8 skatte Fröslunda, af Glosmeyer. — Hamra, n. v. nära Alstasjön, 1 m. frälse säteri, förekommer såsom herregods åtminstone från början af 1600-talet, har tillhört slägterna Silfversparre o. 1670, Fägerstråle 1741, m. fl., 1825 v. Küsell, och 1849 Sunesson. — Taxnäs, n., i ett täckt läge vid Alstasjön, 1 1⁄2 m. skatte (från 1763), förekommer o. 1300, egdes 1825 af Sunesson, tillhör nu, jemte 1 1⁄2 m., frih. v. Kræmer. — Kaplansbol i Knyllinge, 1⁄2 m.
38. Biskopskulla socken, mellan Fröslunda i ostnordost, Litslena och Herkeberga i söder, Långtora i vester, samt Örsunds-ån och Alstasjön i norr mot Nysätra, upptager 0,187 qv. mil land, 0,002 vatten; mestadels en vacker slätt, ej alldeles skoglös, i norr något sank, för öfrigt omvexlande med bergkullar, mest i rigtning från sydvest till nordost. Ett vattendrag vid östra gränsen går till Fröslunda. Rådande jordmån är lera och svartmylla, åkerbruk är hufvudnäringen. Hemmantalet är 55 oförm., 44 5⁄8 förm., hvaraf 22 3⁄4 skatte, 12 krono, 9 7⁄8 frälse. Folkmängden år 1840 var 629 på 118 hushåll, år 1848: 628. — Norra vägen mellan Upsala och Westerås går här fram i sydsydvestlig rigtning mellan Fröslunda och Långtora, och sammanfaller med den öster ifrån kommande vägen mellan Stockholm och Sala. En mindre väg utgår från vägskälet, åt nordvest, förbi kyrkan, som ligger 3 mil från Upsala, och till Landsberga, der den delar sig till Nysätra och Långtora.
Kulla nämnes 1314, såsom hörande till Laghund, och redan 1280 under formen Kollar; kallas ock af gammalt Biskopskulla, sannolikt emedan erkebiskoparne egt socknens
