174
1⁄2 frälse, 1 3⁄4 skatte, har tillhört slägten De Geer, derpå v. Asp 1772, men o. 1825 och 1849 åter frih. De Geer (till Frötuna i Rasbo). — Gnesta, s., 3 1⁄2 m. rusthåll. — Prestgården, 1 1⁄2 m.; Kaplansbol 3⁄4 m. i Brillinge, v. — Thorkarlaby och många andra gårdsnamn förekomma 1316, och tidigare.
66. Gamla Upsala socken ligger mellan Waxala i sydost, Fyris-ån i sydvest mot Bondkyrko socken, och i nordvest mot Bälinge och Ehrentuna, utom der sistnämda socken skjuter in i häradet i nordost. Den omfattar 0,307 qv. mil. land; mestadels en skoglös slätt, utefter ån dels sidländt, dels sandig i rigtning från norr till söder, blott åt nordost något bergkullig. Rådande jordmån är stark lera, vester ut sandblandad; åkerbruk är nästan uteslutande näring. Hemmantalet är 69 7⁄8 oförm., 52 1⁄8 förm., hvaraf 35 1⁄4 skatte, 10 1⁄2 krono, 6 3⁄8 frälse. Folkmängden år 1840 var 884, på 168 hushåll, år 1848: 944. — Landsvägarne från Upsala till Gefle och Dannemora gå härigenom, den förra i rät linea åt nordnordvest till Bälinge, den sednare åt norr till Ehrentuna, nära förbi kyrkan, som ligger 1⁄2 mil från Upsala; en mindre väg går åt nordvest till Bälinge.
Antiqua Upsalia nämnes 1314 såsom hörande till prov. Vaxaldh. Kyrkoherdar förekomma på 1300-talet, från 1646 är socknen ett prebende; det räknas till 2:dra klassens pastorater; kaplaner nämnas från 1642. Kyrkan är af gråsten med stympadt torn; den är bygd sannolikt på det fordna hedniska templets plats, kanske till en del af dess lemningar, mellan åren 1138 och 1150, afbrann 1250, 1252 och 1696, från hvilket sistnämda år den har sitt närvarande utseende. Den var domkyrka tilldess erkebiskopsstolen flyttades till Nya Upsala, och har fordom inneslutit både S:t Eriks och många prelaters ben, tills äfven dessa fördes till samma ställe; en särskildt sten i choret utvisar S:t Eriks fordna grafställe. Från sednare tider hvila här prof. L. Fornelius, Magnus och Anders Celsius och Magnus von Celse, Joh. Floderus m. fl., och på kyrkogården Sam. Ödmann. Invid kyrkan äro Sveriges
