212
till 1726; nu hemtas tackjernet från Hyttö masugn åt sydvest på Hyttön vid en annan gren af elfven, och vid länsgränsen; exporten sker öfver Skutskär vid hafvet. Bruket anlades 1659 och 1662 af Claes Depken och Leijel, hvilka här först försökte att smida ankare under vattenhammare; det tillhörde mestadels Leijelska slägten och dess anhöriga till 1772, derpå Tottie, ännu 1825, Östberg 1849. Här finnes egen bruksskola, vackra yttre anläggningar m. m.; stället skyddades 1719 för Ryssarne, genom uppkastade förskansningar. Verkets taxeringsvärde år 1847 var 98,041 R:dr. — Elfkarleby by, Östan och Westan ån, tillsammans o. 14 mantal; någon del deraf torde vara det Elfkarleby, hvartill kammarrådet M. A. Leyonsköld († 1656) skrifvit sig som friherre; Westan ån ligger Kungsgården, 3⁄4 m. krono, som 1849 innehades af Hyckert; och Kaplansbol 1⁄2 m. Elfkarleby laxfiske, kronan tillhörigt, och ryktbart äfven för det krig, som derom uppstod mellan K. Johan II och Sten C:son Oxenstjerna till Salestad, är utarrenderadt. — Prestgården, 2 m. krono. — Ytterboda, n. vid elfvens utlopp, på dess östra strand, 1 m. frälse, egdes 1849 af Hyckert. — Sågarbo, n. o. vid hafvet, 1⁄2 m. skatte, lyder under Carlholms bruk, som i denna socken i allt eger 1 1⁄4 m. skatte, 7 1⁄2 frälse, 1⁄2 rusthåll. — Under Wessland brukas 3⁄4 m. frälse. — Harnäs, längst i n. v., vid den utom länet belägna sjön Troskens utlopp, har haft jernverk af flera slag, anlagdt vid samma tid som Elfkarlö, och öfverhufvud tillhörigt samma egare, härjadt af Ryssarne 1719, men återställdt, sednare småningom inskränkt, så att nu blott masugnen är qvar; den eges af gr. af Ugglas till Forssmark i Stockholms län. — På Hyttön har under 1820-talet varit arbetadt å jernmalmsanledningar.
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
