mantal på en qv. mil, i de två mellersta 101, i de två nordligaste 49; och detta lägsta medeltal gäller ock ungefär för de socknar särskildt af de mellersta fögderierna, som ligga, helt eller delvis, i skogsbygden, hvaremot de öfriga, invid sjön eller Fyris-ån, dela de sydligares ställning i detta fall, som i de flesta andra.
Fördelar man hela arealen på landsbygdens 86 socknar, erhålles till medeltal för en sockens vidd ungefär 12 qv. mil; men i verkligheten upptaga tre socknar mindre än 110 hvar, sexton andra under 15, ännu sjutton under 12, blott tolf öfver 1, och deraf tre öfver 2 qv. mil hvar. Kulla innehåller endast 113, Tierp öfver 3 qv. mil, eller så mycket som Håbo och Bro häraders 11 socknar tillsammanstagna. De två sydligaste fögderierna, med tillsammans 31 socknar, upptaga ej fullt 9 qv. mil; det tredje fögderiet, med 2312 socknar, nära 612; det fjerde, med 9 hela och 2 halfva socknar, omkring 612; de två nordligaste, med 2112 socknar, omkring 2423 qv. mil.
Folkmängden i Upsala län uppgifves för olika tider, som följer:
| 1805 | 1810 | 1815 | 1840 | 1845 | 1848 | |
| Hela länet | 84,141 | 80,577 | 80,832 | 85,294 | 87,700 | 88,221 |
| Landsbygden | — | 75,389 | 74,416 | 78,782 | 80,198 | 80,413 |
| Städerna | — | 5,188 | 6,020 | 6,512 | 7,502 | 7,808 |
Minskningen från år 1805 till 1810 förklaras lätt af 1808 och 1809 årens olyckor. Den ringa tillvext, som sedermera egt rum, tillhör minst de fyra sydliga fögderierna; från 1840 har folknummern aftagit i det andra fögderiet, från 1845 äfven i det fjerde. Orsaken härtill är att söka dels i den ständigt starka utflyttningen till städerna, och framför allt till hufvudstaden, dels, hvad särskildt angår de sista åren, i den missvext och deraf följande nöd, som 1844 och 1845 träffat orten. Olikheten åter fögderierna emellan sammanhänger med de öfriga skiljaktigheter vi anmärkt, och har sin grund hufvudsakligen i den olika höjd kulturen hunnit på ena eller andra stället, och det större eller mindre utrymme, som återstår för densamma
