90
1200-talet bebygd med kloster och kanske kyrka. Öster om ån låg staden utmed och uppför åsen, omkring tvenne kyrkor, och intill en tredje, den enda ännu återstående, nu för stad och landsförsamling gemensamma Wårfrukyrkan. Ända till Dr. Christinas tid voro gatorna krokiga och trånga, följande åsens bugter; vid besagda tid upptogs den nuvarande Kungsgatan midt igenom staden från nordost till sydvest, utmed Stortorgets sydöstra sida, och i sammanhang med landsvägen från Stockholm till Westerås. Den hade dock ännu ojemn bredd, och en besvärlig backe i östra ändan, samt svängde sig i den vestra nedåt söder, öfver det s. k. Jerntorget och Vågbron, och förbi Munksunds källa. Först i sednaste åren äro alla dessa olägenheter afhjelpta, hvad gatans eget utseende beträffar, en jernbro är bygd midt för dess vestra ända, och väg derifrån upptagen till landsvägen. Likaledes är Kyrkgatan, som går i bredd med Kungsgatan, längre i nordvest, omlagd i rät linea, och äfven andra mindre gator och gränder; stortorget är planteradt, många hus om- eller nybygda, och staden antager alltmera utseende af välstånd och ordning. Kyrkan, på åsen vid ändan af Kyrkgatan, prestgården nära derintill, och rådhuset vid en gata öster om torget, äro af sten, de privata husen nästan utan undantag af träd. Gröngarns park vid stadens vestra ända är förnämsta promenadplatsen.
Enköpings ålder går uppöfver all säker historia. Namnet ställes af de flesta i samband med det en mil längre i öster belägna Litslenas (Lilla Ena). Sannolikt har här varit en gammal offer- och köpeplats under hedendomen; tillika torde kanske sätet för Fjerdhundralands konungar varit här eller i närheten, t. ex. på det fordna Hauwe, äfvensom tingsplatsen för åtminstone en del af detta landskap. Under katholska tiden förekommer en prost i Enescopinge i slutet af 1100-talet, borgare (cives) i Enescopia 1250, ett Franciskanerkloster 1267, bygdt på Tryggön från 1278, och småningom alltmera begåfvadt. Från början af 1300-talet nämnas ock ett hospital och de tre kyrkorna. I Uplandslagen föreskrifves Enköpings spann såsom gällande för Fjerdhundraland. Borgmästare omtalas från slutet af 1300-talet, en
