III. Nu finnes wäl ingen säker underrättelse, hwarken om tiden när, eller af hwem, och under hwilken Konung thenne Stad blifwit bygd; efter som thes äldsta Privilegier och Skrifter äro af fiendteliga inbrått och uti åtskilliga wådeldar, som här timat, afbrände och aldeles undankomne: dock är bewisligt, at Askeby Kloster, som bliwit funderadt år 1167, haft Egendom i Norrköping och ägande rätt till S:t Olofs Stads-Kyrka för år 1185, och man kan påstå, at Norrköping då redan haft Stads-Rätt och Privilegier a)[1] I hwad tillstånd han tå warit, kan bättre gissas, än bewisas: och lärer hans tilwäxt i början icke haft samma framgång, som Söderköpings; emedan från Hafwet eller Östersjön är närmare wäg tit, then the sjöfarande wisst fört at nyttja. Wil sägas, at ett Slott skolat tillförene warit här i Staden wid namn Kneppingsborg, uppbyggdt när intil strömmen, bredewid gamla bron, uppå en klippa, hwilken theraf än i dag har samma namn. Här gint emot, på andra sidon om strömmen, är en långsträckt och stor Jordhög, Borgarehögen ännu kallader, af hwilken kan ses öfwer hela Staden; skolandes the Danske, som berättas, wid tillfälle fått in slottet Kneppingsborg; men blifwit af the Swenske, som lägrat sig på Borgarehögen, slagne och therifrån förjagade; tå ock thet gamla Slottet, eller Fästet, blifwit i grund förstördt.
Wi lämna thenna och thylika berättelser i sitt werde, emedan the ej äro så tillförlitlige, kunna ej eller gifwa oss någon kunskap om Norrköpings första tillstånd och anläggningstid; och wilje korteligen anföra
- ↑ a) Se åfwannämnde Weko-Tidningar N.5. pag. 18 och 19.
