närwarelse höll år 1404, tå Ringstadholm med Ringstad blef under kronan lagdt. I lika måtto är han namnkunnig af Riksdagen, som ther blef hållen år 1604, tå Hertig CARL förklarades för Sweriges Konung; then bekanta Arfföreningen upstäldes, och the år 1600 i Linköping aflifwade RiksRådens Gods tilslogos Kronan; hwilka ock therföre uti Handlingarna kallas Norrköpings Besluts Gods.
XVI. Norrköping har twänne Sigill, ett äldre och thet andra nyare. Uti thet förra står til höger ett N. med Krona öfwer, hwilket beteknar första Bokstafwen af Ordet Norrköping; thetta N skiljes med en punct ifrån en Bila, som står til wänster, och i kanten rundt omkring finnes thesse orden: Civitatis Norcopis cecretum. Thet sednare Sigillet föreställer Konung OLOF HARALD i hela sin gestalt, som sitter Krönt på sin Kongliga Thron, hållande i högra handen en Yxa och i then wänstra en Glob med korss åfwan uppå. Uti cirkelen ytterst wid brädden läses följande ord: SIGILLUM: CIVITATIS NORCHOPENSIS.
XVII. Norrköpings Wapn, som finnes med färger aftagit öfwer Rådhus dören och i sten uthuggit på Stora Kyrko muren, föreställer en Sköld, hwilkens täcke eller krants omkring är dels med silfwer, dels med himmelsblå ferg afskildrad. Öfwerst uppå Skölden står en öpen förgyld Hjelm, och i Sköldens himmelsblå Fält synes til höger ett förgyldt N, med en förgyld och med pärlor besatt Krona öfwer. Til wänster en Yxa eller Bila, dels försilfrad och dels förgyld. Emellan thessa är en Regeringsstaf på bägge ändarne förgyld, och ther emellan med äckta röd ferg öfwerstruken. Uti stenen öfwer Kyrkodörren, ther thetta wapn finnes uthuggit, läses aldraöfwerst thessa orden: Norrköpings Wapen, och nederst inunder År: 1660.
