Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/280

Den här sidan har korrekturlästs
60
¤ )( ° )( ¤

mycket förbättrad af Petr. Cederwall, som tog emot Sacellaniet år 1753.

3. WÆSTRA RYD, Consistoriel och Moderkyrka för SWINHULT.

Ortens skogiga och steniga mark wisar ögonskenligen, at Kyrkan blifwit kallad Ryd i anseende til then beswärliga röyning här i Soknen blifwit gjord och än gjöres; ty ordet Ryd wil så mycket säga som Rödja[1]: men at hon kallas Wästra Ryd, sker i anseende til thes belägenhet i Wäster ifrån i Öster belägna Östra-Ryd i Skärkinds Härad. År 1543 lades förenämnda Ryd och Swinhult under Sund, tå Dn. Benedictus blef Pastor på sidstnämnda ställe. Hans efterträdare och Måg, Dn. Magnus Johannis behölt them tilhope ett år; men tå han år 1574 blef transporterad til Asby, skilgdes åter Ryd och Swinhult ifrån Sund, och hafwa Pastores sedan warit wid Ryd. Wil sägas, at Kyrkan warit ärnad at byggas på Ingelstorps ägor, en ottondedels mil therifrån hon nu står; thet tycks ock styrka sannolikheten, at på samma ställe finnes en myckenhet sten hopsamlad, och wisas ännu hörnstenarna: men så kan man ock falla på then mening, at stenarna äro en lemning efter ett Hedningarnas Offerställe, som blifwit förstördt, tå Christendomen tiltog och Kyrkor byggdes. Om Kyrkans rätta ålder wet man ingen ting at berätta: men at hon warit uti godt stånd år 1350, tå Diger- eller then stora eller swarta döden äfwen här i Landet grasserade, har man här sedt på ett gammalt pergament, hwarpå en versus mnemonicus finnes sådan: Rastrum tricrumbum, spiutlongum, maxima pestis. Samma år äro ock många fastigheter

na
  1. von Dalins S. R. H. P. I. pag. 107.