Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/397

Den här sidan har korrekturlästs
177
¤ )( ° )( ¤

SADUR. RISTI. IFTI. DURA. BRUDUR. SIN. WAR. TAUIU.[1]

Thet är:

Sadur upreste efter sin broder Thure, då han war död.

Af Fastigheter äger kyrkan ett stycke jord af 40 alnars längd och bredd, som Anders Liljehök förärat til klockare-bordet år 1672.

Soknen bebos af 490 Menniskior, och består af 22 78 Hemman, bland hwilka 6 12 äro Skatte, 12 38 Krono, och 4 Frälse. Thes längd så wäl som bredd är 12 mil, och gräntsar hon i Öster til Wickenstad, i Söder til Gammalkil och Östra Tollstad, i Wäster til Wiby, och i Norr til Rappstad. Igenom Soknen rinner Lill-Ån, och står en Miöl-Qwarn wid henne, som dock icke går oftare än Höst och Wår. Söder och Wäster i Soknen är någon Skog, men the Hemman, som ligga Norr och Öster ut, äga aldeles ingen. Til större delen består Jordmån af Lera och någon Sandjord; och äro til Hemmanen 12, 16 a 20 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, och knappt Mulbete. Af gamla

Minnesmärken
  1. Hwad tid uti Hedendomen Runor aldraförst ristades uti stenar, som uprestes the döda til åminnelse, kan icke med wisshet sägas; men at then plägsed warat ännu år 1201, tå Runstenar upsattes efter Ärke-Biskopen i Lund, Absalon Hwide, och Asbiörn Mule wet man säkert(*): dock stadnar man åter i okunnoghet, huru länge samma plägsed blifwit therefter bibehållen.
    a) Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 159.