SADUR. RISTI. IFTI. DURA. BRUDUR. SIN. WAR. TAUIU.[1]
Thet är:
Sadur upreste efter sin broder Thure, då han war död.
Af Fastigheter äger kyrkan ett stycke jord af 40 alnars längd och bredd, som Anders Liljehök förärat til klockare-bordet år 1672.
Soknen bebos af 490 Menniskior, och består af 22 7⁄8 Hemman, bland hwilka 6 1⁄2 äro Skatte, 12 3⁄8 Krono, och 4 Frälse. Thes längd så wäl som bredd är 1⁄2 mil, och gräntsar hon i Öster til Wickenstad, i Söder til Gammalkil och Östra Tollstad, i Wäster til Wiby, och i Norr til Rappstad. Igenom Soknen rinner Lill-Ån, och står en Miöl-Qwarn wid henne, som dock icke går oftare än Höst och Wår. Söder och Wäster i Soknen är någon Skog, men the Hemman, som ligga Norr och Öster ut, äga aldeles ingen. Til större delen består Jordmån af Lera och någon Sandjord; och äro til Hemmanen 12, 16 a 20 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, och knappt Mulbete. Af gamla
- ↑ Hwad tid uti Hedendomen Runor aldraförst
ristades uti stenar, som uprestes the döda til
åminnelse, kan icke med wisshet sägas; men at then
plägsed warat ännu år 1201, tå Runstenar
upsattes efter Ärke-Biskopen i Lund, Absalon
Hwide, och Asbiörn Mule wet man säkert(*): dock
stadnar man åter i okunnoghet, huru länge
samma plägsed blifwit therefter bibehållen.
a) Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 159.
