Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/426

Den här sidan har korrekturlästs
206
¤ )( ° )( ¤

Länet. Bemälte Herre har likaledes låtit upmura 9 stycken Stenhus på Torlunda ägor i Wånga Sokn, hwilka Bönder bebo, 2 i hwarje Stenhus; och består Torlunda af 4 Frälse-Hemman, som anses såsom Ladugård under Grensholm. Sätesgården har icke i fordna tider stådt på thet rum, ther han nu är byggd; utan ses ett stycke ifrån honom, nedre wid Roxen, på ett högt berg, tit up man med beswär gå kan, lämningar af en gammal Stenhus-byggnad[1] af idel Gråsten til 40 alnars längd och 26 alnars bredd, ther ock murarna ännu stå qwar til 8 a 9 alnars högd, inom hwilka stora Trän upwuxit: och utmärker thetta Hus thes fordna Ägares stora anseende uti långt tilbaka framfarne tider. Af ålder har Gården hetet Aal eller Ål, men blef år 1464 kallad Grensholm efter Måns Stensson Gren, som warit Sweriges Rikes Råd. Hans efterkommande, som blifwit kallade Rosengren, hafwa ägt Säteriet til år 1612, tå Hertig JOHANS til ÖsterGötland Hoff-Råd, Sven Sevedson Ribbing, fick thet med sin Fru Mærta Rosengren. Från then tiden har Ribbinge Familien ägt Säteriet til år 1705, tå thet såldes til Riks Rådet och Præsidenten Gref Jacob Spens, hwars

Arf-
  1. Orsaken til dylike Slott på obeqwäma ställen anlagde skal hafwa warit, at Adeln eller Knapar i fordna tider, och ännu år 1225, fördt sins emellan Krig om en Äng, en Åker, en Skogspark eller annan förment rättighet; tå the på högderne uti sine Slott, och theras underhafwande uti giorde Borgar på backar under fejde-tiden haft sin säkerhet. Ganska många sådane Borgar, som äro här och ther uppe i Lands-Orterne, äro förmodeligen, ock för slika oroligheter skul Grannar emellan, giorde och tilkomne.