wid them ett Kärr, som bär namn af Garpekärr; om hwilket berättas, at thet fått sitt namn efter Garpar eller Tyskar, som här i urminnes tider blifwit slagne och omkommit uti Kärret. I sednare tider har man ock funnit uti Kärret Hufwudskallar och menniskioben, samt hästskor, hwilket bär wittne om Slaget. Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:
1. Sæby, som är gammalt Frälse-Säteri, och ligger en half mil ifrån Kyrkon. Säteriets Caracters-Byggning är af sten, en Flygel-byggningarne af trä, och består Säteriet af ett Hemman, hwarunder Biärta af ett helt, Landamäre af ett halft Hemman äro afhyste; förutan Höfwetorp af fem, och Cedersberg af 7 ottondedels Hemman gammalt Frälse-Säteri, som förr hetat Djursberg: så at hela Säteriet nu utgjör 8 och 3 ottondedels Hemman. Thertil äro 60 tunnors Utsäde, 800 lass Hö, nog Mulbete, ansenlig Skog, godt Fiske, wacker Trägård med Orangeri, god Humlegård, Djurgård med några Dåfhjortar, Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Stål-Qwarn, som går med watn, en Såg-Qwarn, och en Kniphammare, hwilken på Cedersbergs Frälse-ägor inrättades år 1736 med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 9 Martii samma år: tå ock bewiljades, at få bygga en Tak- och Spiellplåts-Hammare med 2 Härdar på Frälse-Hemmanets Skältorps ägor. På Säteris ägorna äro ock 30 rå och rörs Torp, och lyda under Säteriet 13 och 3 fjerdedels hela Bonde-Hemman. Til år 1386, tå RiksDrottsen, Riks-Rådet och ÖstGötha Lagmannen Bo Jonson Grip, som i sin tid war myndigare än sjelfwa Konung ALBRECHT[1], then 20 Augusti dödde; hade han sitt rätta hemwist på Säby, hwilket
- ↑ Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 571 och 573.
