Sverkeri natus, Suno Sich, jacet hic tumulatus,
Gaudeat in cœlis! roget hoc quicunque fidelis,
Nobilium proles, multa probitate probatus,
Quem tegit hæc moles tibi sit, Rex cœlice, gratus.
Honom hafwa uti thetta Hertigdöme efterträdt Bengt Snyfels Söner, Birger Jarl Brose, gift med Norrska Prinsessan Birgitta, Kon. Harald Gylles Dotter, år 1180, död 1202 och begrafwen i Alvastra. Thes Broder het Folke Bengtson hin unge, äfwen Dux Gothorum eller Hertig i ÖsterGötland; hade til Fru Ulfhilda, Hertig Suno Syks Dotter, och stupade år 1210 i slaget på Gistelren emot Kon. SVERKER Carlson, som, med the Danskas tilhjelp, å nyo wille intränga sig i Riket. Philip, Birger Brosas Son, war sedan ÖsterGötlands Hertig, han trodde sig hafwa arfsrätt til Norrges Krona, och böd til med Härsmakt sin talan at utföra men blef under sitt företagande slagen wid Opslo. Sune, Folkes hin unges Son, lär antingen tillika eller efter honom styrt Östergötland som Hertig; men omsider kom thenna wärdighet til Birger Jarl hin unge, Riddarens och ÖstGötha Lagmans Magni Minneskölds Son, med then
stjerna i tillagde wapnet, lärer bätst gifwas af Messenius utlåtelse uti Theatr. Nobilit. Svec. pag. 121, som jag nu utan widare undersökning wil lemna rum: “Atqui insignia hujus prosapiæ (Folkungicæ) Leo moderate saliens adumbrat: veluti gentilitia & hæreditaria Svercheridum stemmata, serpens admodum insignium Mediolanensium efformatus, nisi quod loco infantis de faucibus eminentis, stellam leni apprehendat morsu, olim constituebut.” Om twänne Sune Folkesons Döttrar, Katerina och Benedicta, torde fram bättre blifwa taladt.
