6. SKÆLLWIK, Regalt.
Uti gamla Latinska Munke-Skrifter finnes thenna kyrka eller Capell blefwit nämndt S. Anna in Scopulis. Och Biskopen Petrus Tyrgilli Scheninensis, som sedan blef Ärke-Biskop, nämnde Skälldewik i sitt bref af år 1349, thet han tå ther skref, kallandes thet sin Gård: men lärer ment thet sedan så kallade Stegeborg. Kyrkan är byggd wid en liten Wik, när intil Sjön Slätbaken: och hålles före, at hon, efter sina klockor och förenämnda Wik, blifwit kallad Skällwik; althenstund klockor i äldre tid der kallades så wäl Skällor som Bjällror[1]. Hon står på krono grund, en och 3 fjerdedels mil ifrån Söderköping; är i början upmurad af Tegel- och Gråstenar til en korss-kyrka, men sedermera å båda sidor ökt och byggd til lika bredd med korss-kyrkorne, så at hon nu håller i längden 39 alnar, och i bredden 21 och en fjerdedels aln. Af thes fordna Altartafla, så wäl som af en ansenligen stor Marie-bild, hwilken ifrån Påwetiden ännu är i behåll wid kyrkon, dömes, at hon blifwit helgad åt S:t Maria.
- ↑ Se Biskopens Doct. Rhyzelii Bisk. Krön. pag. 109.
för tiden under Prestegårdarna brukade blefwo; med tillagd hotelse, at om tå någon Prest skulle undandölja några ägor, skulle han them blifwa aldeles förlustig. Hwad tå befants, anteknades i Stifts-Boken, och hafwa sedan then tiden mäst alla Prestegårdar fått behålla sina tilhöriga ägor, och thet i anledning af Konung FRIEDRICH then Förstas gifna Preste-Privilegier 2 och 5 §§, och Konung ADOLPH FRIEDRICHS ytterligare stadfästelse wid Kröningen å the til Preste-Ståndet och andre Stånd gifna Försäkringar.
