Grefwen von der Hoija, som war Kon. GUSTAVS Swåger, Stegeborg år 1524. År 1528 then 4 Oct. fick Riks-Rådet Holger Carlson Gera Slottet med thes Län; och år 1537 skal Riddaren Holger Carlson hafwa warit Höfvitsman på Stegeborg och Lagman i Småland[1]. Sidstnämnde år then 21 Dec. föddes här Konung JOHAN then Tredje, och bekom Svante Stenson Sture samma år Slottet med Söderköpings Stad i förläning. År 1542 förordnades han til Höfwitsman och år 1543 til Ståthållare på Stegeborg, och belägrade Nils Dacke samma år Slottet med ett parti uproriska Småländningar, tå en drabbning med Konungens Folk och Dackens parti stod uti en timas tid på Isen uti Mogata Sokn[2], och blefwo Uprorsmännen sedermera 3 gånger slagne af Svante Sture på en Holme, ther the hade lägrat sig, och lågot skottfrie från Slottet. År 1568 then 15 Julii eröfrade Hertigarna JOHAN och CARL Slottet, tå the befriade Riket ifrån sin ursinniga Broders, Konung ERIC then Fiortondes regering, och år 1598 anlände Konung SIGISMUNDUS hit ifrå Polen, tå äfwen fienteligheter här förelupo. Konung CARL then Nionde hade sedan här ett Skepsbyggeri, och år 1622 then 6 Dec. blef Stegeborg lämnadt til PhaltsGrefwen JOHAN CASIMIR, i underpant för sin Gemåls CATHARINÆ Brudskatt, samt år 1651 then 31 Julii gifwit i betalning för Brudskatten til nyssnämnda CATHARINA och thes manliga Bröstarfwingar. År 1652 then 8 Junii dödde här PhaltsGrefwen JOHAN CASIMIR, och blef begrafwen uti Strengnæs Dom-Kyrko, och år 1689 then 14 Oct. afsomnade hans Son ADOLPH JOHAN, hwarefter Slottet åter tilföll Kronon. Alt sedan then tiden
Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/568
Den här sidan har korrekturlästs
348
¤ )( ° )( ¤
har
