Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/590

Den här sidan har korrekturlästs
370
¤ )( ° )( ¤

Soknens Säterier har Skatte-Säteri Rusthållet Norsholm äfwen förr blifwit räknadt; men som thet år 1702 lades til Kimstad Sokn, hwaruti en stor del af ägorna förrut woro belägne, så lämnas thes beskrifning til sitt rum. Här märkes, sedan Säteris-Friheten år 1758 blef transporterad ifrån Lunnebiörke til Förrå i Skrukeby Sokn,

1. Halleby, gammalt Frälse-Säteri, som ligger en half mil ifrån kyrkon, och äger 18 tunnors Utsäde, Äng theremot, tilräckeligit Mulbete, Skog af allehanda slag, undantagande til Timmer, medelmåttigt Fiske uti then tätt wid Gården belägne Sjön, god Humlegård, 2 Rudedammar, 5 och 3 fjerdedels rå och rörs Hemman, och 6 rå och rörs Torp, förutan ett och ett fjerdedels Frälse-Hemman. År 1625 skref sig Johan Ållongren til thetta Säteri. Sedermera hafwa Lilljor, Hans Excell. R. R. och Cancelleren af Kongl. Majestets Orden, samt Riddaren af Swarta Örn, Gref Carl Gustav Tessin igenom thes Grefwinna, Hans Excell. R. R. och Riddaren af Kongl. Majestets Orden, Baron Fabian Wrede, och framledne Landshöfdingen Baron Fleetvoods Moder, som war en Rehnberg, warit ägare theraf; och är thet nu Landshöfd. Fleetvoods Änke-Fru Maria Eleonora Stralenberg och Barn tilhörigt.

2. Frö, Frälse-Säteri af ett Hemman, som är belägit 3 ottondedels mil ifrån kyrkon, och har 11 a 12 tunnors Utsäde, ringa Äng och Mulbete, 3 Dagswerks-Torp, och ett Frälse-Hemman, som ligger med Säteriet uti Bylag. Säteriet har i Påwetiden hört Biskoparne i Linköping til: sedan til Gallar, Strömfeldtar och Rosenstrålar; ifrån hwilka thet genom gifte tilföll Cornetten Johan Dyk, hwars Arfwingar sålde thet til Baron Fredric Ulric

Sack,