1. GODEGÅRD, som är under Jure Patronatus.
Herr Cancellie-Rådet von Dalin berättar uti Swea Rikes Historia[1], at Afguda-Presterne kallades i Ulphila Bibeln, Gode, och theras ämbete Godord, hwaraf tycks kunna slutas, at Kyrkan blifwit kallad Godord efter then på rummet, ther Kyrkan är byggd, uti Hedendomen förrättade Afgudatjenst eller Ämbets förrättning, och at ordet Godord genom tidsens längd förbytt sig först til Godegarda, såsom thet i gamla Handlingar skrifwes, och sedan til Godgård. Kan ock wäl wara, at Afguda-Presten haft sin boning ther Kyrkan är byggd, och at hon therföre kallas Godegård. Kyrkan står på Krono grund, 5 och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, och skal aldraförst blefwet färdig byggd samt inwigd at Biskop Laurentio år 1251. Gamla Kyrkan är 31 alnar lång, 12 alnar bred, och utbyggd år 1724 på Norra sidon med 24 alnars längd och 20 alnars bredd, genom BruksHerrns Johan de Geers anstalt, på drift och bekostnad, hwarigenom så wäl som ansenliga föräringar til kyrkon Han erkändes förtjent til Jus. Patronatus för sig och sin Familia, wid thenna Församlingen, som tilförene warit Consistoriel. Wid thenna så märkeligen utwidgada kyrkon är besynnerligit, at, emedan tilbyggnaden eller nya kyrkan är större och ansenligare, än then gamla; så är hela inredningen aldeles annor, än i alla andra kyrkor; i thy at Altaret står wid Södra Muren, hwaremot stora Dören med gång och Orgelwerk är på Norra muren och Norr ut. År 1717 är Altartaflan inköpt för 300 Dal. k:mt af kyrkons medel, och ses
- ↑ P. 1. pag. 181.
