Bergslag år 1639 then 16 Sept. i Risinge: men förrut lärer Wånga Bergslag haft sitt enskildta Tingställe icke långt ifrån Wånga kyrko, ther ett Berg bär namn af Tiuskifte-berget, wid hwilket förmodeligen Tingstufwan så wäl som Tiuskiftan stådt. Thenna eller Wånga Bergslag har ock haft sitt enskildta Sigill, uti hwilket afbildas 2 Hamrar, hwaromkring står at läsa: Wånga Heridh, och räknas 14 1⁄12 Hemman ifrån Risinge, 10 3⁄4 Hemman ifrån Kullerstad, 5 1⁄2 Hemman ifrån Kimstad, och 3 1⁄4 Hemman ifrån Skrukeby Soknar, til Wånga Bergslag, som in alles består af 77 17⁄24 Hemman, och nu lyda til Risinge Tingslag. Grufworna gifwa här nu allenast Jern-malm, men i fordna tider har här ock warit en koppar-malms Grufwa, hwarom ett Kon. GUSTAVS Bref af år 1542 til Wånga Bergsmän förmäler. Efter Kongl. Bergs-Collegii befallning til Bergmästaren Knut Drefling år 1697 blef ransakat och efterfrågat hwar bemälte Grufwa skulle wara belägen, tå ingen uplysning kunde gifwas; men år 1706 blef hon påhittad på Frälse-Hemmanet Ladas ägor, Nord Nord-Ost ifrån Gården, i skilnaden mellan Lada och then tå kallade Byare-Allmänningen, och befants wara 47 och en fjerdedels aln lång, och 3,4 a 5 alnar bred, men thes djup kunde icke utrönas, emedan Grufwan på 2 alnar när war igenkastad och fyld. Jernmalms-Grufworna i Soknen äro: 1) Glansgrufwan på Resta ägor, som ock kallas Pålkjärrsgrufwan, är then äldsta. Uti urminnes tid är hon ödelagd, men år 1711 begynte 12 och en half Rote af Bergslaget å nyo at öpna och pumpa watnet utur henne, som warade mer än ett år, emedan hon war 27 famnar djup, och år 1712 then 15 Sept. begyntes med brytning; dock althenstund malmstreket
Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/644
Den här sidan har korrekturlästs
424
¤ )( ° )( ¤
blef
