blef klent och Grufwan war mycket watnsjuk, öfwergafs hon år 1747. 2.) På Glans Grufwo-backe uptogs Kiättilsgrufwan år 1717 och ödelades år 1718. 3.) Här uptogs ock en Grufwa mellan Pålkiärrs- och Råttelgrufwan år 1714, uti hwilken hela Bergslaget interesserade. Och 4.) Storgrufwan[1], hwilken til en del ligger i Wånga och til en del i Risinge Sokn, och arbetas uti dageligen. Efter Grufwornas malm i thenna Bergslag har man i fordna tider kunnat få 12 a 15 Skeppund Tack-jern om dygnet i blåsningen, hwaremot han nu i thet högsta gifwer 3 Skeppund, och förslår dock ej til blåsning uti Bobergs och Nyhytton, som nu äro i gång, malmen som brytes, utan underhjelpes med then förr ringa aktade malm, som blifwit å sido lagd, och nu upsökes utur the gamla stenhögarna wid the ödelagda Grufwor. Nyssnämnda Bobergs hytta är en uråldrig Bergsmans-Hytta, som warit förbränd och nedfallen år 1677, men å nyo upbygd med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 10 Dec. 1677. Nyhyttan är äfwen en gammal Bergs-Hytta, som af wådeld lades i asko år 1676, och blef åter upbyggd med 3 frihets år, likmätigt Kongl. Bergs-Collegii resolution af then 10 Dec. 1677. År 1758 och 1759 blef hon åter å nyo upmurad af Sten, och är satt i så godt stånd, at få Bergsmans-Hyttor i Riket lärer öfwerträffa henne. Fordna tider har ock warit en Hytta eller Mas-ugn wid Mantorp, som
- ↑ Märkeligit är här, at så ofta Grufwefall sker, en Rotta tilförene wisar sig i Grufwan , hwarföre alle Arbetare tå begifwa sig up utur henne, hwilket ock skedt år 1755, wid pass en half tima therefter, ett stycke af Berget i Grufwan nederfallit.
