landet i Bergsmullen wid Ängnäs har för några år sedan funnit kulor eller kädjelod, af lagliga rofwors storlek, med jernlänkar uti; sådana som i fordna tider blifwit fästade wid skaft, at slå med[1]. Thetta utmärker, at fiendteligheter warit ther å färde, hwarigenom Ängnäs blifwit förstödt; och är thet oförnekligen länge sedan skedt, emedan uti thes källare står en Ek upwäxt, hwars bål är 6 alnar i omkrets. Följande Fastigheter äro märkwerdige i Soknen:
1. Finspong, Frälse-Säteri af 2 Hemman, hwartil Öfwersätter, af ett Hemman Frälse, är Ladugård. Thertil äro 18 a 20 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, som genom ängarnas årliga förbättrande mycket ökes, nödtorftigt Mulbete, Fiske til husbehof, ansenlig Skog, präktig Trägård, med Orangerie, som blef inrättadt år 1742, Humlegård af 200 Kupor; stort Tegelbruk til 30 a 35000 uti bränningen, dock endast til husbehof, Mjöl-Qwarn med 3 par stenar, en Såg-Qwarn til husbehof, 11 rå och rörs dagswerks-Torp, och 16 Torp på 2 thertill indelte Frälse-Hemman. Säteriet ligger 5 ottondels mil ifrån Sokne-Kyrkon, och har ett ganska stort och präktigt Stenhus, hwartil grunden lades then 23 Octob. år 1668, af Assessoren i Bergs-Collegio, Lovis De Geer, Herre til Finspong, Ringstaholm, Fossala, Ekesund, samt Rhynhuysen och Nieuwael i Holland, och ses Stenhuset efter thes fordna utseende aftagit uti Kongl. Råd. Gref. Eric Dahlbergs Svec. Ant. & Hod. Nu warande Ägares Fader, Öfwer-Intendenten Lovis De Geer, har sedan år 1742 ökt prydnaden af Stenhuset med ansenliga Flöjlar och annat mer, som fägnar en Åskådare, och, har sin
- ↑ Se Kongl. Witterhets Academiens Handlingars 1. Del. pag. 163.
