ganska fördelaktigt Ålfiske i Motala-Älfwen, wacker Trägård, samt 18 Dagswerks-Torp. Ther nu Sätesgården är, har man hållit före, at wid Christendomens början, år 853, warit ett Benedictiner Munke-Kloster, som blifwit kalladt Munkeboda[1], hwilket the Påwiske Biskopar sedan haft til Præbende; men som thetta Norsholm förr blifwit kalladt Nor, Nors och Norra Ladugården, och här inga tekn äro efter några Kloster-Murar, samt Skogen, som ligger mellan Norsholm och Landsjö, kallas Nor-Skogen; så synes icke olikt, at ther nu Landsjö Säteri är, och the åfwan omtalte rudera efter Munkeboda Kloster förmenes wara, ägorna warit wid Christendomens början förknippade med Norsholms ägor; och således icke wara orätt sagt, at thet legat wid Nor, fästän sjelfwa rummet för thetta icke warit så allmänt bekant. Biskop Henricus Tidemanni har wid Nor, nu Norsholm, påkostat en ansenlig byggnad mellan åren 1470 och 1500; hwilken dock icke han, utan, efter hans död, then namnkunnige Biskopen D. Hans Brask har bebodt til år 1527, tå GUSTAV ERICSSONS Folk intogo thet: och ses här Biskop Brasks Wapn, hugget i sten, förwaradt och insatt uti Södra Stenhus-Flöjeln, honom til åminnelse. På Wästra sidon om Sjön Roxen, gint emot Sätesgården, ses ännu lämningar af en Stenbyggnad til 12 alnars storlek i fyrkant med 2 hwalfda Källare, och öfwer them Styckegluggar i muren; och hålles före, at thenna byggnad endast warit Biskoparnes Magazin, och Sätesgården til förswar.
Then tid Biskop Brask tidetals här bodde, har han
- ↑ Wid Munkeboda skal then förste och endaste Scholan hafwa warit i fordna tider uti ÖsterGötland. Se Bisk. D. Rhyzelii Biskops-Krön. p. 153.