Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/740

Den här sidan har korrekturlästs
520
¤ )( ° )( ¤

Vidimus hunc nuper hostilia Cæsaris arma.
Fundere, et egregio digna patrare viro.
Vidimus heus! Nec enim mihi fas hostilia fari;
Quin simul in luctum pectora nostra abeant.
Vicit: at heus! Victor vincendo defiit esse;
Vincenti psuit Parca sinistra metam:
Sed dolor esto procul: nec enim cecidisse putemus,
Cujus in æternum gloria viva manet.
Sat vixit, bene qui vixit. Tu Martis alumne
Hujus ad exemplum vivito; magnus eris.

Then Norra Kors-Kyrkan har Ståthållaren öfwer hela Finland och Krigs-Öfwersten Arvid Ericsson-Stålarm[1] til Lindö låtit bygga, tillika med then Oxenstierniska Familiæ-Grafwen, som här är. I Choret på Norra sidon är ock en Graf, som lyda til Wästerbyholm, och warit uphögd; men uphögningen togs bort år 1736, och Grafwen gjordes lika hög med Kyrko-gålfwet. Theröfwer war förrut en förbränd Marmorsten, på hwilken stådt at läsa: Hær under ligger begrafwen then Edele och Wælborne Fru, F. ANNA, Herr Ture Bengtssons Dotter til Benhammar, Salige Herr MÅNS SVENSSONS til Wæsterbyholm, fordom Swea Rikes Ammeral och Ståthålder på Kalmarna, som nu i Kalmarna begrafwen ligger, efterlåtne Hustru; som afsomnade i Herranom Jesu Christo på Wæsterbyholm d. 30 Febr. 1573[2]. På en annan Sten framme i Choret, som warit lagd öfwer thet

olyckliga
  1. Han war gift med Elin HermansDotter Fleming, och kan om hans tjenster och öde läsas uti von Stiernmans Register til Girsens Historia öfwer Kon. JOHAN then Tredje.
  2. Hon war en Bielke, och Han en Somme; Se von Stiernmans Höfdinga-Minne pag. 255.