Betjenter och Torpare, emedan wägen förr warit, särdeles Höst och Wår, mycket sank och beswärlig til Sokne-Kyrkon i Staden. År 1506 skref sig Bengt Abiörnson (Hård) til Hendelö; sedermera hafwa Banerer år 1550, och 1600 Liljehökar af Färdala, men therefter Öfwerstens Gref Caspar Otto Sperlings Änke-Fru, Grefwinnan Karin Horn, ägt Säteriet: Nu är hennes Son, Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Carl Georg Sperling, theraf ägare.
2. Lindö, gammalt Frälse-Säteri, som äfwen anses för 2 Hemman, och lades genom Ryssarna år 1719 i aska. Thet ligger 3 fjerdedels mil wagnwäg, och allenast en fjerdedels mil gångstig ifrån Kyrkon, och har 29 a 30 tunnors Utsäde, 250 a 300 lass Hårdwalls-Äng, tilräckligt Mulbete, litet Skog i Hagarna, godt Fiske, 6 rå och rörs Torp, 10 underlydande Frälse-Hemman, af hwilka ett har ansenlig Skog, så wäl Storwerks-Trän, som til Timmer och annat, samt en Såg-Qwarn. Til Säteriet lyder ock en Utjord i Ljura By af 13 tunnelands storlek. Från urminnes tider har then Oxenstiernska Familien haft thenne Egendomn, som såldes af en Liljehöök til åfwannämnda Grefwinna, Karin Horn, och har nu samma ägare som Hendelö.
3. Wæsterbyholm, gammalt Frälse-Säteri, som ock anses för 2 Hemman. Thet ligger wid Bråwiken, en mil Landswäg och en half mil sjöledes ifrån Kyrkon, och har 40 tunnors Utsäde, ansenligt hårdwalls-Hö, kosteligit Mulbete, ringa Skog i Hagarna, godt Fiske, Utjordar til 25 tunneland, 4 rå och rörs Torp, och 10 underlydande Frälse-Hemman förutan Krono-Hemman. År 1719 upbrändes ock thetta Säteri af Ryssarne, tå then här på backen upbygde Hus-Kyrkan äfwen lades i aska. Theruti,
