Tåby, i Wäster til Tingstad och Styrestad, och i Norr til Dagsberg. Insjöar äro här inga, utan ganska ofta watnbrist. Få hemman äga litet Skog. Jordmån är en styf, dock bördig Lera. Utsädet är medelmåttigt; men Äng och Mulbete litet. Säd är thet endaste, som Allmogen härifrån kan wända i penningar; och är en enda Båtmans-Rote i Soknen, the öfrige hålla Soldater. Märkwerdigt är, at tå Pesten grasserade år 1710 och 1711 i Swerige, icke en enda menniskia i thenna Sokn warit angripen eller dödt af then Farsoten. Af gamla Minnesmärken är här ock en Runsten i Agetomta källare, och säges af förseende uti M. Göransons Runstens-Bok Agetomta ligga i Tingstad Sokn. Runorna äro thessa:
ILVHI. LIT. RAISA. STAIN. DINA. AEFTIR. SIHSTAIN. FADUR. SIN. LETE. GUD. SAUL HANS.[1]
Thet är:
Jlwihi lät resa denne sten efter sin Fader Siksten. Gud frögde hans själ.
Ett enda Frälse-Säteri är i Soknen, neml.
Låstad, som förr hetat Lestad och Lodstad; ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och består af ett Hemman förutan ett underlagdt rå och rörs Hemman, hwarwid äro 28 a 30 tunnors Utsäde, litet Hö, knappt Mulbete, liten Skog, liten Humlegård, och 5 rå och rörs Dagswerks-Torp. År 1579 skref sig Slottslåfwen i Calmar Jöns Rosenbielke och wid pass år 1600 en Bengt Rosenbielke til Låstad. År 1646 war Vicee-Præsidenten Eric Geete, och år 1689 Fru Maria Geete äägare til Säterie, som ock åfwannämnde Herrar af Ulff Familien genom gifte och skyldskap
- ↑ Se Runstens-Boken pag. 244. N. 862.
