Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/849

629

¤ )( ° )( ¤

bebo 12 3⁄4 Hemman, af hwilka 2 1⁄4 äro Skatte, 4 3⁄8 Krono, 5 3⁄8 Frälse, och ett Frälse-Säteri: dock märkes, at af förenämnda Hemman 1 7⁄8 Skatte, 3 1⁄8 Krono, 8 1⁄8 Frälse, och ett Frälse-Säteri allena lyda til ÖsterGötland och Lysings Härad, men the öfriga til Norra Wedbo Härad uti Jönköpings Län. Ty när Soknen först blef inrättad, togos 7 och ett ottondels Hemman och lades til henne ifrån Åby Sokn uti Lysings Härad och Wadstena Län; men ett och ett fjerdedels ifrån Säby, och 4 och 3 ottondels ifrån Linderås, bägge uti Jönköpings Län. Längden af Soknen anses til en, och thes bredd til en half mil, och gräntsar hon i Öster och SödOst til Kinna och Säby, i Söder til Åby, och i Norr til Rök. Insjöar äro här 7, och störst ibland them Trehörna-sjön, Swarten, Wangsen, Flugebo-Sjön och en del af Hallången: uti thessa fångas Gäddor, Abborar, Mörter, Lögor, och små Braxen, fast icke til myckenhet, dock til nödtorft; i synnerhet uti Fiskens Leke-tid. Från Trehörna-Sjön winner wäl en Å, wid hwilken en Mjöl- och en Såg-Qwarn äro inrättade på Frälse-Hemmanet Slangeryds ägor, som lyda til Trehörna Säteri; och wid Bäckar, som Höst och Wår rinna mellan Skogssjöarna, äro ock ther och hwar små Sqwalte-Qwarnas byggde: men som thesse sällan kunna mala, och Slangeryds Qwarnen icke går året om, i brist af watn; så nödsakas Sokneboerne tidt och ofta tillita utsoknes Qwarnar. Hela Soknen består af en Bergig och Skogig mark, och är ännu intet annat än en ridwäg upbruten härigenom: dock gjordes om Hösten år 1759 en god början med uprödjande til wagnwäg. Ännu måste all ting föras så wäl til som genom

Sok-

R r 3