andra Soknar, ther the hafwa bättre tilgång på Skog at bränna Kalk. Säterier äro inga i Soknen.
Kyrkoherdans Boställe är uti Kyrko-Byn, bestående af ett Hemman med 20 tunnors Utsäde; förutan något Utsäde på en Utjord i Harstad Sokn: har tilräckelig Äng och Mulbete, samt 4 Torp. M. Andreas Palmroth tog emot Pastoratet år 1756.
Capellans-Bostället ligger äfwenledes wid thenna Kyrkon, och består af ett halft til en fjerdedel förmedlat Krono-Hemman, med 7 a 8 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete. Jnne med Bostället är ock en Utjord, som anses för ett ottondedels Hemman, och brukas af Capellan för Skatt. Anders Kyhlstedt blef Capellan år 1753.
10. HARSTAD, Annexa til WÄDERSTAD.
Uti Wästra Stigluckan på Kyrkogården är en Runsten, som tilförene stådt wid en Ättegrift på Kyrkogården, och har thensamme warit uprest efter en Herre-Man, som låtit bygga Kyrkan, hwilket Runorna intyga; ty på stenen står; ANKALI. AUK. GUDMUTR. DAU. RISDU. KUML. DISI. EFTIR. ULIUR. JAR. BUOI. HARISTADU. UK. HN. VAR. BUNTI. GUDR. MADR. I. KIRKI. [1] Hadorph til Företalet til Gottlands Lagen sätter så öfwer: Ankaler och Gudmunder de reste sten denna efter Uliver (Ulf) som bygde Haristads Kyrka, och han war en förnæm man, och goder Kyrkowårdande. Thenne förnäme Man til åminnelse
kallas Kyrkan Harestad; ty ordet HAR, i sin
- ↑ Runsten är til utseende aftryckt uti M. Göransons Runstens-Bok, pag. 250. N. 886.
