Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/128

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 118 )

Af Högar och Ättebackar träffas större antal än på andra orter i riket [1]. På Biörkön förekomma många sådane; På Munsön upvises K. Biörn Järnsidas grafbacke — På Hillersö vid Svartsjölandet är Hildershögen namnkunnig, der nu Klockstapelen står — På Högholmen emellan Tidön och Ridön är en märkvärdig Ättehög — Omkring Enköping finnas flere Högar — Äfven i Näs-Socken och i Bot-kyrka-Socken. Ännu mera i

Bond-
  1. Våre förfäder begrofvo sine döde aldraförst i stora grifter under Kummel- och Stenrör. Efter denna Kumle-åldren, som varade omkring 550 år, förordnades af Oden, at bränna de döde och förvara deras aska i krukor, hvilka insattes i högar; men Bränne-åldren, detta snygga begrafningssätt, aftog småningom efter K. Freyers död, som obränd sattes i hög. Så begyntes Hög-åldren. Ändteligen upkom bruket at i Vigd jord begrafva de döde, som alstrat den oförnuftiga sedvanan, at upfylla Städer och Kyrkor med rutnade kroppar, at vid öpna stinkande grafvar läsa långa böner, sjunga långa psalmer, afhöra långa predikningar. I sanning är vårt nu varande begrafningssätt, farligt för folkets hälsa, stridigt emot Templens majestät. När skall det blifva afskaffat?