Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/165

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 155 )

platsar på flere ställen hvarken rätt anläggas, skötas och nyttjas, så kan ju ingen särdeles fördel af dem ärhållas? Alt annat villebråd förminskas årligen, men ingen landtman vil medgifva, at antalet af rofdjur lider någon betydelig minskning. Sommar-skall hållas, varg-gropar anläggas, räf-saxar utställas, likväl påstås, at både Varg och Räf oftast undgå alla dessa försåteliga anläggningar. Detta probleme kunna Herrar Vederbörande bäst utreda - - Man omtalar här ännu den besynnerliga Björnjagten i Kon. Carl den XII:tes tid, hvarvid inga andre gevär tilstaddes än träklubbor och rönnpåkar, och likväl fångades åtskillige Björnar, som med kaflar i munnen, måste på bakfötterne vandra til Kongsör [1].

Foglar,
  1. Omkring denna Kongsgård måste Björnar fordom visat sig nog ofta. Kon. Carl den XI:te sköt vid Kongsör en Björn, som står afmålad på Drottningholm, och vägde 135 marker. Kon. Fredric, som jagade så gärna, jagade ofta i Västmanland. Vid en ordentelig jagt år 1737 derstädes, sköt Konungen med egen hand 6 ansenliga Björnar, 3 Vargar och 3 Lodjur, at förtiga 12 Elgar, som då äfven