om våren, då han hitkommer — Jagt-Falken (F. gentilis), som våre förfäder så högt värderade, och icke sällan träffas åt Västmanlands sidan — Duf-Falken (F. Palumbarius), som hushållar illa med Dufvorne — Torn-Falken eller Kyrko-Falken (F. Tinnunculus), som ifrigt förföljer små foglar, residerar i torn och höga murar, sedan han bittida om våren anländt från sina utländska resor — Qvid-Falken (F. Buteo) hvilkens ungar hafva et ömkeligt läte, som helst bor åt Upsala-kanten, och är en fiende af Paddor och Grodor — Slag-Höken (F. Apivorus), som oförsynt anfaller smärre foglar, Bi och andra insecter — Höns-tjufven (F. Äruginosus), som gör skäl för namnet — Gladan (F. Milvius), som rensar bort ohyra, men har mycken smak för späda kycklingar, och med sit skrik bebådar regn. Af Ugle-slägtet träffas:
Berg-Ufven (Strix Bubo), som gastar från högder och ödetomter — Horn-Uglan (Str. Otus), som bor i hålige trän — Har-Uglan (S. Aluco), som af alla Uglor har det största hufvud — Skrik-Uglan (S. Stridula), som nog låter
