Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/237

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 227 )

hvarje vår, bära äggen klasvis under stjerten, sägas lefva ända til 20 år, älska lerig botten och ett sakta rinnande vatten, föda sig af växter, insecter och döda djurs kroppar [1]. Om de förtära fiskråm och små-fisk, så upäta ock större fiskar en myckenhet kräftor, när desse ligga i dvala och byta om skal. De fångas med håfvar, ryssior, mjärdar och Kupor, kunna äfven upmetas, och på grundt vatten tagas med händerne. De rensa vatnet från mycket sådant hvaraf fisken vantrifves. De äta Grodor med bästa smak. Oxlefver, yste och grädda, äro för dem behageliga. Utan vatten conserveras de åtskillige dagar i Källare, om de stänkas med ätticka eller dricka; kunna föras lefvande lång väg, inbäddade i Brän-nässlor, eller hvarftals lagde med grönt Al-löf, eller med Vattenarf (alsine media). Bonden torkar och pulveriserar Kräftskalen, som tilblandas i sleke för Fåren. Kräft-stenar (hvarje Kräfta producerar merendels 2:ne årligen) infattade i silfver, räknas bland landtfolkets smycken.

Detta
P 2
  1. Är det grundat, at Kräftor hvarken finnas eller trifvas i Österbotten?