endast någon tilhörig bygnad kunde urskiljas; den röda flaggan, som syntes sväfvande öfver skogstopparne, vitnade om det Höga Herskapets närvaro på Drottningholm [1].
Un jour voluptueux coloroit l’univers.
Vädret blef aldeles lugnt. Seglen slaknade. Rodret behöfde ingen styrsel. Den smala Hessinge-fjärden, en half mil lång, stod blank som en spegel. Ingen manöver gjordes, utom med pumpen. Huru enfaldig är icke den mekaniken, som tvingar det inkomne vatnet, at til viss högd stiga up i pump-röret, hvarifrån det framrusar i en ränna, ut genom de vid sidan på däcket varande hål [2].
De små lofvar Jakten kunde göra under det herskande lugnet, voro af ingen betydelse, och man ledsnade at med årornas tilhjelp befordra farten. Detta moj-väder, tröttsamt för sjöfarande, den ljumma luften, den rena horisonten på hvilken ingen enda molnfläck
