gerlige för åkermän och trägårdsmästare, äro en läckerhet för Svinkreatur [1], hvilka om de i frihet få hushålla på stubb- och trädesgården, utöda både Qvickroten och flere andre ogräs. Eljest hafva desse rötter en närande kraft. Man kan deraf tilreda ett godt bröd. Renade och torkade, kunna de sönderhackas och blandas til hackelse, då deras nytta öfverträffar det bästa hö. Det är säkert, at på en fet och lös äng, skulle Qvickrot med all fördel planteras; ty gräset, ett begärligt boskapsfoder, kan afslås två gånger om året.
Åkervindan (Convolvulus arvensis) som lindar sig rundt omkring Sädesstrån, och neddrager dem til jorden, räknas här jämte Åker-Tistelen (Serratula arvensis) bland de värste ogräs.
Mössärter (Vicia Cracca) synas klena på magra ängar, men frodiga på upbrukade åkrar, särdeles bland Rågen,
- ↑ I afhandlingen (1779) om deras rätta skötsel, har jag utfört hvilka fördelar en förnuftig hushållare kan vinna genom desse djurens rotande och bökande.
