I sluttningar af berg och klippor vid Mälaren, träffas på ett och annat ställe stora hålor, der man tror at Jättar eller åtminstone Vikingar sig uppehållit. Man finner äfven så kallade Jättegrytor, eller rundaktige gropar och hål i sjelfva Hällebergen. Ett sådant rundt hål, af 7 quarters djup, får man se vid Engsön, öfverst på en klippa i Gran-fjärden. Hålet kallas Ryssbo gryta, och en ännu här quarliggande lös sten, är rund som ett kägleklot [1]. På Svartsjölandet i Skå-socken, på ett berg vid Långtarmen, eller Närlunda-fjärden, skall äfven finnas en dylik Jättegryta, slät och jämn inuti, der folket fordom säges hafva offrat [2]. Sådane utgröpningar, finnas eljest til myckenhet vid strömmande vatten i åtskillige Landsorter, och hafva gifvit flere af våre lärde djupsinnige Män, anledning, til nya skäl för en allmän vattenminskning. Efter deras slutsatser, hafva dessa Bergsgrytor
Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/359
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 349 )
omöj-
