som stjäl ur annars kålgård. Men ända til slutet af 1500:talet, växte omkring Mälaren hvarken Turkiska bönor, Meloner, Ärtskockor &c. Bohvete var äfven då okändt.
Från urminnes tider odlades här Råg, som utom nordiska länder sällan brukas i Europa; men som forna hushållerskor förstådt så tilreda, at den til smak, färg och sundhet öfverträffat Hvetet [1]. Detta senare urgamla sädesslag, såddes äfven nog mycket. Likaledes Bjugg eller Korn, men icke så allmänt som i de södra landsorter, hvilket äfven kan sägas om Hafre, som i äldre skrifter icke sällan får namn af häste-korn.
Förfäderne, åtminstone i 13:de seculo, skötte åkerbruket nästan på samma sätt som nu sker. Åkrarne lades i linda [2], och dikades häromkring ganska flitigt; men ofta voro diken så djupa, at människjor der kunde omkomma. Svedjande var som sagt är, öfver alt gångbart. Tegar och åkrar
