nat och förstådt — Lefver Ni då här med någon god utkomst? — Jag tackar Gud för helsa och ett dagligt bröd; månge torde icke lefva så nögde som jag — Ni har rätt; men dagsverken til herregården? — Man bör göra sina skyldigheter, och hittils hafva desse varit drägelige.
Medan Gubben ville anstalta om ett och annat som jag begärt få köpa, gick jag ut i trägårdslunden. Träden tyngdes af sköna frukter, hvilkas vällukt spridde sig rundt omkring. Året var nu i sin mogenhet. Skaparens godhet gaf en gemensam festin åt alt lefvande. Alt stod prunkande i höstens högtideligaste drägt - - I denna fridsamhetens boning, under de löfrika hvalfven, der solen strålade emellan purpurrandade och gröna blad, öpnade sig alla sinnen at emottaga den renaste vällust.
O douce tranquillité, d’un ame calme & paisible
Je t’invoque!
Tysta hydda! afskild från verldens buller, från vekliga lättingars skrål, och från den stålta nedrighetens fåfänga fjäs - - jag lärer aldrig glömma den för-
