Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/90

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 80 )

Det är i anseende til sina många Öar och Holmar, som Mälaren bör i synnerhet skattas märkvärdig. Hvilken insjö i verlden har en sådan myckenhet, och af den beskaffenhet, så fruktbärande, så upodlade, så bebodde och bebygde, och detta på en längd af 12 mil, innom trenne så vackra provincer? Hela antalet af öar, holmar och skär, går väl til tretton-hundrade. Af desse 1300, urskiljas sju stora öar, som hafva en mil och deröfver i längden: Färingsön, Fogdön, Sela-ön, Aspön, Ekerön, Munsön, Alsnön.

Färingsön eller nu mera Svartsjölandet [1] är den folkrikaste, bestående af Färingtuna-socken, omkring 23 man-

tal;
  1. Denna ö håller 1 och 3-8:dels mil i längden och inemot 3-4:dels mil i bredden; ligger 2 mil från Stockholm; kallades fordom Färingsön eller Kämpa-ön, men då den tillika med Lofön, Ekerön, Munsön och Adalsön, gjordes til Lifgeding för Änke-Drottningen Hedvig Eleonora, fick alt detta namn af Svartsjö-län efter Slottet Svartsjö, som först af K. Gustaf I. anlades. Denna Kongsgård består af 9 mantal, och kan hafva någre och 80 tunnors årligt utsäde.