Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/115

Den här sidan har korrekturlästs
  1. Om ofvansagde mått och uträkning håller strek, eller ock icke, så lemnar ändock denna Egyptiske uplandningen et ovedersägeligt skäl emot Vattuminsknings hypothesen; ty, låt vara, at här skulle saknas så fullkomlig noghet, som kunde tarfvas at decidera, när det allenast kommer an på inemot 7 alnars skilnad, såsom efter Maillets minsknings mått; så lärer dock ingen tvifla, det saken blifver oemotsägelig hvad Celsianiska måttet vidkommer. En tilökning af öfver 90 alnars lodrätt högd uti terrainen, eller vatnets stigande, den har icke på något imaginabelt sätt i Egypten kunnat blifva dold, eller föras til missräkning. Jag erindrar mig, at någre Vattuminskningens försvarare beklagat sig deröfver, at äldre Observationer saknas, hvilka de dock ej tyckas pröfvat nödige til sjelfva satsens riktighets bevisande, som de redan hålla före vara nog stadfäst til at heta en bevist, vederkänd och oemotsägelig sanning; utan allenast til närmare utrönande af sjelfva minsknings monen. Jag har nu den äran, at præsentera sådana gamla observationer, i hvilka ingen åstundad accuratesse lärer saknas, och förundrar mig derjämte högeligen, efter desse facta icke äro någon obekant sak, huru det kunnat hända, at de uti Vattuminsknings qvæstionen ej så snart blifvit dragne til minnes, som Almamons grad-mätning uti frågan om jordens figur; hälst de i sit mål icke lära vara