Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/172

Den här sidan har korrekturlästs

upkommit; hvari sedan et stengörande vatten stannat, som fyldt dem åter med sten-ämnen, hvilka för den orsaken skul, heta Petræ parasiticæ. Om dessa slags sten-arter skal jag nedanföre säga min mening. Nu påminner jag endast, at desse så kallade spryngor och remnor, icke allenast finnas upfylldte med Spat, Quartz, och Schimmer: utan ock ofta med Amiant, Asbest, Talk, Tälg-sten, Hornbärg, sandsten, Kalk, Hälleflinta, Fluss-spat, Gyps och Gråbärg; så at snart ingen sten-art gifves, som icke får rum deruti.

Det sten-vatnet, som i remnorna säges stanna och svälla ut til en ymnogher sten, som kan fylla dem ned ifrån och ända up, må jag tilstå är för mig en så obegripelig sak, som det är begripeligt hvad i Baumans höhle[1], den Cretiske eller Gortyniske Labyrinthen[2], och Antiparos [3] samt flerestädes rönes. Hvarifrån har et sådant stenvatten kunnat komma? Huru har det kunnat stanna i spryngor, som löpa ut i dagen? Hvarföre har man icke någonstäds blifvit halffyllde remnor varse? Huru har det kommit, at de innehålla bara sådana sten-ämnen, som kallas parasitica? Huru kan det på ena stället äga bara quartz, på det andra bara kalkspat, o. s. v. Vore det hafsvatten; så skulle det efter Hypothesen sätta Ler och sand. Hade det fått sin egenskap af hällebärgs remnan, så skulle det läka den med samma äm-

  1. Uffenb. Reisen. P. 1. p. 100. sq. Kundm. Rar. p. 110 sq.
  2. Tourn. loc. cit. T. 1. let. 2. p. 79.
  3. Tournef. l. c. T. 1. lett. 5. p. 223. sq. 227. sq.