Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/185

Den här sidan har korrekturlästs

Hvad åter hvarfven angår, som äro på dessa bärg; så lärer ingen tvifla, at de under Syndaflods vatnets minskning ju så ordenteligen kunnat blifva lagde, som under successive Vattuminskningen, der vatnet haft lika lång tid och lika tilfälle, at rubba, som at ordenteligen lägga.


§. 77. Andra slags petrefacta, som äro oförnekeliga kännemärken efter Syndafloden.

Testacea pelagica, i dessa fallen, äro altså til det ringaste icke mera mot Syndaflodens verkan, än de äro med Vattuminskningen; men nu äro et annat slags figurata, som synas vara ojäfaktiga spor efter Syndafloden, och deremot näppeligen med Vattuminsknings Hypothesen kunna förenas. Jag menar quarlefvor och märken af quadrupedibus amphibiis, Fiskar, Insecter och Vegetabilier. Det lärer icke vara nödigt at bevisa til hvad myckenhet sådane, i synnerhet af de senare slagen, finnas, eller på hvad ställen, och under hvad omständigheter de förekomma. Jag håller sådant för en ibland Lithologis bekant sak. Och tycker åtminstone, at efter Vattuminsknings satsen, låter blifva svårt at förklara, huruledes en sådan myckenhet af dessa quarlefvor kommit at stanna så djupt neder,