Sida:Betänkande om vattuminskningen 1755.djvu/228

Den här sidan har korrekturlästs

sen icke öfverens, som kräfver, at de högländtaste orter skola först varit brukade och åbodde. Efter samma grund borde Fjäll-dahlarne visa de uråldrigaste tecken af åboning, som jag med egna ögon sett vara tvärtom, och har anledning, at mycket tvifla, om de någonsin varit, eller hafva kunnat vara bebodde.


§. 98. Segelbara Strömmar.

Jämväl böra härvid komma i åtanka de många strömmar, som man vet i forna tider, likasom nu, varit navigable, hela 20, 30, 40 och flera mil bårtåt, hvilket beviser, at deras högd öfver Hafsbrynet är ganska liten. När man sedan vil märka efter deras stränder, lärer man finna dem på många ställen så långa, at de skulle satt många lands-orter under vatten, om det i dem ägt den högd i förra tider, som Vattuminsknings satsen fordrar; hvilka landsorter dock i historien äro bekante. Jag nämner härpå inga exempel, efter de torde blifva så många, som navigable strömmar i den af gammalt bekanta Verdenes del finnas. Man får dervid icke räkna efter hvar strandhögd som man blifver varse, emedan floderne mångestäds skära sig djupare, mångestäds ock strandbräddarne blifvit ökade; utan man måste mäst gifva akt på de lägsta ställen, särdeles längre ifrån utloppet belägna; efter man har Rön, at de vid nalkande därtil gemenligen blifva lägre.