dem sjelf vet, alfvarligen föreburit: At ämnet är granlaga, kanske ock ömtoligt för dem, som tagit del deri: at min tid är knapp, så väl som min insigt: at vänskap, kärlek för fred och ro, omtanka om egen heder och existimation, hopetals andra göromål, och månge flere orsaker med skäl borde afhålla mig. Men, sedan man så högeligen yrkat, at denna satsen icke allenast kunde brukas, utan ock verkeligen i mjugg brukades, lika som den Chinesiska tideräkningen, af våra Fritänkare, emot Religionen; så har jag måst låta alla betänkligheter försvinna, som, när frågemålet icke blott angår naturliga sanningar, utan jämväl de uppenbarades helgd och försvar, icke kunna finna rum hos den, som har varmt hjärta för Religionen.
§. 112. Ytterligare förklaring om Auctors syftemål.
Dertil har ock stött den orsaken, at jag väl sett det Utlänningarne, innan kårt, skulle begynna röra sig, som kanske torde vela lägga hela Nationen til last, at den icke förmått uptäcka de svagheter och den våda, som lådar vid Vattuminsknings Hypothesen. Och ty har jag tykt, at sådant värf bäst kunnat anstå en Svensk Man.
Om det tillåtes mig, at utan misstanka af för mycken egen kärlek närmare yttra hvad jag
