Register.
under Sargazo 22. Slite och Kyllei stenar 18.
Gräddebäck. 242.
Gråbärgs ämnen. 201.
Gråbärgs stenar huru tilkomne 18.
Gråbärgs hällar kringströdde, bevisa ej Vattum. 139.
Gråsten genereras af Pinmo. 21.
Grönland 137. beskr. af Egede 125. dit upvräker hafvet trän 125.
Grund förorsakade af is. 103. och Banckar af stormar och hafvets courants. 103.
Grus af hopgryttrad flygsand 21.
Gryft-sjön. 135.
Guadeloupe-Ö 151.
Guldkrone-fjärden. 76. 226.
Gyps af et sal medium. 200. des hårdnande 60.
H.
Härnö ryggarna. 26. 78.
Häfda ålder. 13.
Hafvet gjordt strata i jord och bärg 31. blifver årligen djupare 18. det chaotiska derifrån alla jord- och sten-ämnen. 182. ursprung til människoslägtet. 35. deri samlas lifsfrö til alt. 35.
Hafvets crystallisation är sand 21. congelationer äro stenarna. 31. sedimentär gyttja 31. lera efter Linnæi och Maillets sats. 21. 31. förminskn. derom Maillets bok 29. 30. Verkan hufvudsaken i jordbrynets danelse. 33. vidd är och har altid varit enahanda 116. djup minskas, högd och vidd ökes genom utskärningar 115. egna uplandningar hafva altid en jämnlik inkräktning med fig. 114. bryne ökes af främmande uplandningar 115. inkrätkn. och uplandn. svara emot hvarandra 116. inkäktn. af fasta landet. 73. 112. vid Landskrona 112. södra stränderna af Östersjön. 9. 113. i Holstein och Holland 113. af en vidlöftig skogstract af N V delen af america. 126. se Inkräktn. och Utskärn.
Hafsämnen deraf äro stenar hopgyttrade. 31.
Hafsböljan huru högt den vräkes up på stranden 140. 141.
Hafsbotnens lugn. 157. härdnar ej til sten 151.
Hafsbrynets periodiska stigande och fallande 138. 139. högning observerad i Venedig af Zendrinus 69. i Ravenna af Manfredi 68. i Boulogna af Hartsoecker 70. högning måste vara allmän och icke enskyld för Medelhafvet 71. högningsmått 70. högning, är ej i den mån, i hvilken botnen af inflytande gyttja tiltager 70.
Hafs-flod stor 1752. 80.
Hafs-flyttning röjes af Helsinge sneck-mylla 185.
Hafsreflar. nogare kundskap derom skulle befrämja naturkunnigheten 103.
