likväl har sådant, jämte de orsaker, som vid slutet af denna skrift komma at omröras, föranlåtit mig, at i gemen yttra mina tankar om vattuminsknings satsen; hvarvid mit upsåt är, at bruka alt det menagement, som någonsin sanningen kan tåla, och min förmodan, at kunna gifva mina Landsmän någon underrättelse i samma ryktbara tvistemål, som hit intil icke varit allmän. Jag förbehåller mig allenast, at icke vara bunden til en formlig och methodisk afhandling; utan at så bruka den frihet, som brådskan tilkommer, och skrifva som tankarne löpa.
§. 2. De Gamlas meningar.
Jag går förbi hvad de gamle trodt och skrifvit, emedan det i sjelfva verket gör hvarken til eller ifrån, om LUCRETII och TELLIAMEDS systeme är enahanda, eller om HERODOTOS och CELSIUS haft samma tankar. Den som har lust at roa sig med de gamlas meningar, och ändock icke äger tilfälle, at hämta dem utur deras egna skrifter, kan läsa Herr RAYNALS Mercure de France för År 1752, Maji månad; MAILLETS Description de l'Egypte, och D:r SHAWS Voyages &c. Så mycket kan jag likväl icke undgå, at gifva vid handen, det flere af de Gamla anmärkt en Jord- eller Vatt-flyttning; men få hafva yrkat någon
