log intet; och wardt förfärad. Men han sade: Thet är icke så; tu log.
16. Tå stodo männerne upp tädan, och wände sig åt Sodom; och Abraham följde them, och ledsagade them.
17. Och HERren sade: Huru kan jag dölja för Abraham thet jag gör?
18. Efter han skal warda til et stort och mägtigt folk, och alla folk på jorden skola warda wälsignade i honom.
19. Ty jag wet, at han befaller sina barn, och sitt hus efter sig, at the skola hålla HERrans wägar, och göra hwad rätt och godt är, på thet at HERren skal låta komma öfwer Abraham alt thet han honom lofwat hafwer.
20. Och HERren sade: I Sodom och Gomorra är et rop; thet är stort, och theras synder äro ganska swåra.
21 Therföre skal jag fara ned, och se til om the alt gjort hafwa efter ropet, som för mig kommit är; eller om thet icke så är, att jag må wetat.
22. Och männerne wände sitt ansikte, och gingo åt Sodom. Men Abraham wardt ståndande för HERranom.
23. Och trädde fram til honom, och sade: Wil tu tå förgöra then rättfärdiga med then ogudaktiga?
24. Kunde hända, at i staden woro femtio rättfärdiga, wille tu them förgöra, och icke skona thet rummet för femtio rättfärdigas skul, som ther inne woro?
25. Bort thet ifrå tig, att tu thet göra skulle, och döda then rättfärdiga med then ogudaktiga, och at then rättfärdiga skulle gå lika som the ogudaktiga: bort thet ifrå tig, som all werldens domare äst; sådana straff låter tu icke gå.
26. HERren sade: Finner jag femtio rättfärdiga i Sodoms stad, så wil jag skona allestäds i alla rum för theras skul.
27. Abraham swarade och sade: Ack Si, jag hafwer tagit mig före at tala med HERranom, ändock jag är stoft och aska:
28. Och ther woro fem mindre än femtio rättfärdige inne, wille tu tå förgöra hela staden för the fem skul? Han sade: Finner jag derinne fem och fyratio, så wil jag icke förgöra them.
29. Och han talade äntå ytterligare til honom, och sade: Måtte hända at man finner ther fyratio inne. Och han sade: Jag wil intet göra thet för the fyratio skul.
30. Och Abraham sade: HERre, tag icke til misstycke, om jag ännu talar något: Måtte hända, at man finner ther trettio inne. Han swarade: Finner jag ther trettio inne, så wil jag intet göra thet.
31. Och han sade: Ack Si, jag hafwer tagit mig före at tala med min HERra: Måtte hända, att man finner tjugu ther inne. Han swarade: Jag wil icke förgöra them för the tjugu skul.
32. Och han sade: Tag icke til misstycke, HERre, om jag talar än en tid: Måtte hända, at man finner tio ther inne. Han sade: Jag wil icke förgöra them för the tio skul.
33. Och HERren gick bort, sedan han hade uttalat med Abraham; och Abraham wände om och gick hem til sitt igen.
19. Capitel.
Och the twå Änglarne kommo om aftonen til Sodom; och Lot satt i Sodom i porten, och tå han såg them, stod han up emot them, och bugade sig med sitt ansikte neder på jorden,
2. Och sade: Si, HErrar, kommer uti eder tjenares hus, och blifwer ther öfwer natten; låter twå edra fötter, och i morgon stån I bittida up, och faren eder wäg. The sade: Nej, men wi wilje blifwa öfwer natten på gatan.
3. Tå nödgade han them fast, och the gingo in med honom, och the kommo uti hans hus: Och han gjorde them en måltid, och bakade them osyradt bröd; och the åto.
4. Men förra än the lade sig, kommo the män af staden Sodom, och omhwärfde huset, unge och gamle, och alt folket tilhopa.
5. Och kallade Lot ut, och sade til honom: Hwar äro männerne, som til tig ingångne äro i thenna natt? Låt them gå härut til oss, att wi måge känna them.
6. Lot gick ut til them för dören, och smällde dören igen efter sig,
