18. Och hans bröder gingo til, och
föllo ned för honom, och sade: Si, wi äre
tine tjenare.
19. Joseph sade till them: Frukter eder icke; ty jag är under Gudi.
20. I tänkten ondt öfwer mig; men Gud hafwer wändt thet til godo, at han gjorde som för ögon är, til att frälsa mycket folk.
21. Så frukter eder nu intet, jag wil försörja eder och edra barn. Och han stärkte them, och talade wänligen med them.
22. Så bodde Joseph i Egypten, med sin faders hus, och lefde hundrade och tio år;
23. Och såg Ephraims barn til tredje led: föddes också barn på Josephs sköte utaf Machirs barn, hwilken Manasses son war.
24. Och Joseph sade til sina bröder: Jag dör, och Gud warder eder sökande, och förande utaf thetta landet in uti thet landet, som han hafwer swurit Abraham, Isaac och Jacob.
25. Therföre tog han en ed af Israels barn, och sade: När Gud warder eder sökande, så förer mina ben hädan.
26. Så dödde Joseph, tå han war hundrade och tio år gammal. Och the smorde honom, och lade honom uti en kista i Egypten.
Andra Mose Bok.
1. Capitel.
Thessa äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hwar och en kom ther in med sitt hus.
2. Ruben, Simeon, Levi, Juda,
3. Isaschar, Zebulon, BenJamin,
4. Dan, Naphtali, Gad, Asser.
5. Och alla the själar, som utaf Jacobs länd utgångna wore, wore sjutio. Men Joseph war tilförene uti Egypten.
6. Tå nu Joseph död war, och alle hans bröder, och alle the som på then tiden lefwat hade,
7. Wäxte Israels barn, och födde barn, och förökades, och wordo ganska månge, så at the upfyllte landet.
8. Tå wardt en ny Konung öfwer Egypten, hwilken intet wiste af Joseph.
9. Han sade til sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än wi.
10. Nu wäl, wi wilje listeligen förlägga them, at the icke warda så månge; ty om någon örlig påkomme mot oss, måtte the ock gifwa sig til wåra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.
11. Och han satte öfwer them arbetsfogdar, som them betwinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao the städer Pithom och Raamses til skatthus.
12. Men ju mer the betungade folket, ju mer thet förökades och utwidgade sig: therföre woro the Israels barn hätske.
13. Och the Egyptier twingade Israels barn med obarmhertighet til at träla.
14. Och gjorde theras lefwerne bittert, med swårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på marken, och med allahanda arbete, som the kunde them pålägga med obarmhertighet.
15. Och Konungen i Egypten sade til jordgummorna för the Ebreiska qwinnor; then ena het Siphra, och then andra Pua:
16. När I hjelpen the Ebreiska qwinnor, och the skola föda, är thet mankön, så dräper thet; är thet qwinkön, så låter thet lefwa.
17. Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade them; utan läto barnen lefwa.
18. Tå kallade Konungen i Egypten
