somliga läto något qwart blifwa ther af in til morgonen; tå wäxte ther matkar uti, och wardt luktande: Och Mose blef wred uppå them.
21. Så församlade the theraf hwar morgon så mycket som hwar och en förmådde äta för sig; men när solen wardt het, så försmälte thet.
22. Och på sjette dagenom församlade the dubbelt af thet brödet, ju tu Gomer för et. Och alle the öfwerste för menigheten kommo in, och förkunnade thet Mose.
23. Och han sade till them: Thetta är thet som HERren sagt hafwer: I morgon är Sabbath, then helga hwilan HERranom: Hwad I baka wiljen, thet baker, och hwad I koka wiljen, thet koker; men hwad öfwer är, thet låter blifwa, att det warder förwaradt in til morgons.
24. Och the läto blifwat till morgonen, såsom Mose budit hade; tå wardt thet intet luktande, och ingen matk wardt ther utinnan.
25. Tå sade Mose: Äter thet i dag; ty i dag är HERrans Sabbath; I warden i dag intet finnande på marken.
26. I sex dagar skolen I församlat; men sjunde dagen är Sabbath, på honom wardet thet intet.
27. Men på sjunde dagenom gingo somlige ut af folket til at församla, och funno intet.
28. Tå sade HERren till Mose: Huru länge wiljen I icke hålla min bud och lag?
29. Si, HERren hafwer gifwit eder Sabbath, och therföre hafwer han gifwit eder på sjette dagenom twegge dagars bröd: så blifwe nu hwar och en hemma, och ingen gånge ut ifrå sitt rum på sjunde dagen.
30. Så skonade tå folket den sjunde dagen.
31. Och Israels hus kallade thet Man: och thet war såsom Corianderfrö och hwitt, och hade en smak såsom semla med honing.
32. Och Mose sade: Thetta är thet som HERren budit hafwer: Upfyll et Gomer deraf, til att förwara för edra efterkommande, på thet man må se thet bröd, ther jag eder med spisat hafwer i öknene, tå jag förde eder utur Egypti land.
33. Och Mose sade till Aaron: Tag et käril och låt ther in ett Gomer fullt med Man; och förwara thet in för HERranom til edra efterkommande.
34. Såsom HERren hade budit Mose, så lät Aaron förwara det ther in för witnesbördet.
35. Och Israels barn åto Man i fyratio år, in til thes the kommo til thet land, ther the bo skulle: alt in til gränsen på Canaans land åto de Man.
36. Och är Gomer tionde parten af et Epha.
17. Capitel.
Och hela menigheten af Israels barn drog ut af then öknene Sin theras dagsresor, såsom HERren befallte them; och lägrade sig i Rephidim: ther hade folket intet watn til att dricka.
2. Och the kifwade med Mose, och sade: Gifwer oss watn, att wi måge dricka. Mose sade till them: Hwi kifwen I med mig? Hwi försöken I HERran?
3. Tå nu folket ther sammastädes törstade efter watn, knorrade the emot Mose, och sade: Hwi hafwer tu låtit oss fara utur Egypten, på thet att du oss, wåra barn och boskap, skulle låta dö i törst?
4. Mose ropade till HERran, och sade: Huru skal jag göra med thetta folket? Thet fattas icke mycket, at de warda mig ännu stenande.
5. HERren sade till honom: Gack för folket, och tag några the äldsta af Israel med tig; och tag tin staf i tin hand, med hwilkom du slog wattnet, och gack.
6. Si, jag wil stå ther för tig på et hälleberg i Horeb; ther skall du slå hälleberget, och ther skall utlöpa watn, så at folket får dricka. Mose gjorde ock så för the äldsta af Israel.
7. Therföre kallar man det rummet