| Det heliga landets gudstjenst. | Propheten Hesekiel. | Cap. 48. | 645 |
12. Och skola de alltså hafwa en egen del af den afskilda marken, der det allraheligaste uti är, wid de Leviters gräns.
Den lott, på hwilken templet tåg, skulle således utomkring den yttersta tempelgården, tillhöra presterna.
13. Men Leviterna skola ock hafwa fem och tjugu tusen stänger i längden, och tio tusen i bredden inwid presternas gräns; all längd skall hafwa fem och tjugu tusen, och bredden tio tusen stänger;
14. Och skola intet deraf bortsälja, eller bortbyta, att landets förstling icke skall bortkomma; ty det är helgadt HERranom.
15. Men de fem tusen stänger, som öfwer äro i bredden, emot de fem och tjugu tusen stänger i längden, det skall wara allmänningen för staden att bo derpå, och för förstaden; och staden skall stå der midt uppå.
16. Och det skall wara widden åt honom, fyra tusen och femhundra stänger, norr ut och söder ut; sammalunda öster ut och wester ut, ock fyra tusen och femhundra.
17. Men förstaden skall hålla tuhundrade och femtio stänger, norr ut och söder ut, desslikes ock öster ut och wester ut, tuhundrade och femtio stänger.
18. Men det öfwer är af dess längd wid den afsöndrade och helgade marken, nemligen tio tusen stänger, öster ut och wester ut, det hörer till deras uppehälle, som staden tjena.
19. Och de som staden tjena, de skola bruka det, ehwad slägt de af äro uti Israel.
20. Och af all denna afskilda delen, den på båda sidor hafwer i längden och bredden fem och tjugu tusen stänger, skolen I afskilja fjerdedelen, det skall wara stadens eget.
21. Men hwad ännu öfwer är på båda sidor wid den afskilda heliga delen, och wid stadsdelen, nemligen fem och tjugu tusen stänger, öster ut och wester ut, wid slägternas delar, det skall alltsammans höra försten till; men den afsöndrade helgade marken och helgedomens hus skall wara der midt uti.
22. Men hwad deremellan ligger, emellan Leviternas del, och emellan stadsdelen; summa, hwad som öfwer är, emellan Juda gräns och Benjamins gräns, det skall höra försten till.
Det land, som blef öfrigt på östra och westra sidan af den stora fyrkant, som war afsöndrad för helgedomen och staden, skulle höra försten till. Se cap. 45: 7.
23. Och dernäst skola de slägterna wara, som öfwer äro; Benjamin skall hafwa sin del, öster och wester.
24. Men wid Benjamins gräns skall Simeon hafwa sin del, öster och wester.
25. Wid Simeons gräns skall Isaschar hafwa sin del, öster och wester.
26. Wid Isaschars gräns skall Sebulon hafwa sin del, öster och wester.
27. Wid Sebulons gräns skall Gad hafwa sin del, öster och wester.
28. Men näst Gad är den gränsen söder ut,* bort emot Theman, ifrån Thamar intill det wattnet Meriba i Kades, och in emot elfwen allt intill stora hafwet. *Hes. 47: 19.
29. Alltså skall landet utdeladt warda till arfs ibland Israels slägter, och det skall wara deras arf, säger HERren HERren.
30. Och så wid skall staden wara, fyra tusen och femhundra stänger, nordan till.
31. Och stadsportarna skola nämnde warda efter Israels slägters namn, tre portar norr ut; den första porten Rubens, den andra Juda, den tredje Levi.
32. Alltså ock östan till, fyra tusen och femhundra stänger; och sammalunda tre portar; nemligen den första porten Joseph, den andra Benjamin, den tredje Dan.
33. Sunnan till ock sammalunda, fyra tusen och femhundra stänger; och desslikes tre portar; den första porten Simeon, den andra Isaschar, den tredje Sebulon.
34. Alltså ock westan till, fyra tusen och femhundra stänger; och tre portar; den första porten Gad, den andra Asser, den tredje Naphthali.
35. Alltså skall det hafwa allt omkring aderton tusen stänger; och sedan
_649.jpg&oldid=346348){kind=link}