| Tobie Bok. | Cap. 8, 9. | 45 |
jag må föda barn,* genom hwilka ditt heliga namn ewinnerligen må prisadt och lofwadt warda. *Tob. 6: 22.
10. Och Sara sade: HErre förbarma dig öfwer oss, att wi båda måga komma till wår ålder med helso.
11. Och wid midnattstid kallade Raguel sina tjenare, och gick med dem, att de skulle grafwa en graf;
12. Ty han sade, det må till äfwentyrs honom ock gånget wara, såsom de andra sju som henne hafwa skulle.
13. Och när de grafwen grafwit hade, kom Raguel till sin hustru, och sade:
14. Sänd en piga bort, och låt tillse om han ock död är, på det wi måga begrafwa honom före dagen.
15. Och pigan gick bort i kammaren, och fann dem båda helbregda, och sofwande när hwarannan; och hon bar dem detta goda budskapet igen.
16. Och Raguel och hans hustru Hanna tackade Gud, och sade: Wi tacka dig, HErre, Israels Gud, att icke så skedt är, som wi befruktade;* *Tob. 7: 11.
17. Ty du hafwer bewist barmhertighet med oss, och fördrifwit wår fiende, den oss bekymrade; du hafwer förbarmat dig öfwer dessa tu enda barnen;
18. Och nu, HErre, gif dem, att de alltid måga lofwa dig för sådan nåd, och alltid offra dig pris och lof; på det andra menniskor måga på dem förnimma, att du allena är Gud i hela werlden.
19. Och straxt befallte Raguel sina tjenare, att de med hast skulle kasta grafwen igen, förr än det dagades.
20. Och sin hustru befallte han, att hon skulle åter tillreda en måltid, och skaffade dem all nödtorft på wägen.
21. Och han bad slagta twå feta oxar, och fyra får, och bjöd alla sina grannar och wänner till gäst.
22. Och Raguel förmanade och bad Tobias högeligen, att han wille blifwa i twå weckor* när honom. *1 Mos. 29: 27. Dom. 14: 17.
23. Och af alla sina egodelar gaf han Tobias hälften; och gjorde en skrift, att efter hans död skulle ock den andra hälften komma Tobias till.
9. Capitel.
Då kallade Tobias engelen till sig, den han mente wara en menniska, och sade till honom: Azaria, min broder, jag beder dig, hör mina ord:
2. Om jag än gåfwe mig sjelf dig till en träl, så wore det dock intet emot dina wälgerningar.
3. Dock beder jag dig, tag denna tjenaren och kamelerna, och drag bort till Rages i Meden till Gabel, och få honom denna handskriften, och tag penningarna af honom,* och bed honom, att han wille komma till mitt bröllop; *Tob. 4: 21.
4. Ty du wet, att min fader räknar stunder och dagar, och om jag en dag för länge borta wore, så worde hans själ bedröfwad.
5. Och du wet, huru mycket Raguel mig bedit hafwer, så att jag icke kan försaka det.
6. Så tog engelen Raphael fyra Raguels tjenare till sig, och twå kameler, och for till Rages, och fann Gabel, och fick honom handskriften, och anammade penningarna af honom;* *Tob. 5: 3.
7. Och förtälde honom om Tobie son allt det skedt war, och bjöd honom till bröllop.
Alla de härpå följande verserna finnas ej i den Grekiska texten.
8. Och då de tillhopa kommo uti Raguels hus, funno de Tobia öfwer bord sittande; och si, han stod upp emot dem, och de kysste hwarannan. Och Gabel gret, och lofwade Gud,
9. Och sade: Wälsigne dig Israels Gud, ty du är en from, rättfärdig och gudfruktig mans son,* hwilken de fattiga mycket godt gjort hafwer. *Tob. 7: 7.
10. Wälsignad ware din hustru och dina föräldrar.
11. Och Gud gifwe, att I mågen se edra barn och edra barnabarn intill tredje och fjerde slägte; och wälsignad ware din säd af Israels Gud, den ewinnerligen styrer och regerar.
12. Och då de alla hade sagt Amen, satte de sig till bords; men gästabudet och glädjen höllo de uti gudsfruktan.
_833.jpg&oldid=346847){kind=link}